Jag får ursäkta så mycket för att jag inte skrivit här på länge, det går knappast att skylla på något annat än lathet. Jag är i alla fall sedan nästan tre månader – ouch, det belyser min bedrövliga seghet - tillbaka i Sverige och Kramfors, och då finns det ju, vilket till vis del är mig till försvar, inte lika mycket av värde att rapportera om. Det har dock blivit en rad rock n´ roll-fester med kompisarna under sommaren som varit mycket trevliga; festivalen Rockweekend i juli är kanske den som är mest av noterbar art. Om det evenemanget kan man förresten med fördel läsa om på Metal Covenant (www.metalcovenant.com) – se även gärna samma sida för ett reportage från Sweden Rock Festival samt en massa annat matnyttigt.

Eftersom det aldrig blev så att jag gjorde det ska jag nu i alla fall redogöra kort för de avslutande dagarna i London. Efter Metal Hammer-galan blev det inga stora utsvävningar. Det blev emellertid ett antal rundor på puben som en del i avskedet från alla kompisar. Vi spelade också fotboll i parken en solig eftermiddag, där vi mötte ett gäng yngre grabbar vars kvickhet och skicklighet fick en att ifrågasätta om man verkligen skulle spela seriefotboll i år – trots att jag sprungit en gång i veckan så var jag sannerligen inte i toppform när jag kom hem. När detta skrivs har jag åtminstone gjort några träningar i sommar men inget mer; när man är otränad är det inte lika roligt plus att det föreligger viss skaderisk, speciellt om man har ett knä som inte är helt hundra.

Annars tog jag det mestadels väldigt lugnt, det var ju också lite förberedelser inför hemresan. Jag hann dock med lite ytterligare sightseeing. Hade länge velat besöka Tower Of London, och beslutade mig till sist för att göra detta - resonerade också som så att det kanske inte kommer att finnas tid för det om man är på kortare besök i framtiden. Stället kryllade av turister; Tower Of London är nog det största turistmålet i London. Jag trängde mig dock fram för att höra vad guiden berättade; valde att hänga med och lyssna på en sådan i sällskap med en skock individer. Gubben var riktigt vitsig och underhållande och redogjorde för många historier som berörde hemskheter från Towerns gamla historia, såsom avrättningar och liknande. Det var också intressant att få veta att dessa guider/vakter - de går under ett speciellt namn som jag inte kommer på nu – bor inne på Tower Of London, som är en gammal medeltida fästning för den som inte vet. Towern stängs varje kväll klockan 10, varför det är det perfekta stället att bo på för den som har en tonårsdotter, upplyste gubben av egen erfarenhet.

Det tog cirka tre timmar att beta av allt av intresse därinne; fästningen är full av torn och gamla fängelsehålor, plus att det finns massor av rustningar, vapen och likande att beskåda. Den största attraktionen är emellertid såklart drottningens kronjuveler; dessa, plus en mängd andra kungadyrgripar och krafs, var väl intressanta att se men inget sensationellt. Nu har man i alla fall sett kronjuvelerna så man slipper trängas där någon mer gång. Det kändes rätt att besöka Tower Of London, det hör liksom till att se. Jag hade även funderingar på att beta av fler sevärdheter, som till exempel Buckingham Palace, men tid och pengar satte stopp. En grej jag dock fick gjort, som jag också länge haft i åtanke, var att se Thames Barrier. Detta är en jättelik konstruktion över Themsen som reglerar vattenflödet i Themsen och förhindrar eventuella översvämningar.

När det var dags att åka hem, den 25 juni, kändes det förstås en aning vemodigt. Det är ju tråkigt att säga adjö till kompisarna där, plus att behöva lämna ett ställe där man spenderat två år och trivts ypperligt. Dock kändes det lite bättre detta år än vad det gjorde förra året; det var ett bra beslut att stanna ett par veckor till så att man hann uträtta mer. Det har också varit skönt att vara hemma i Kramfors och ta det lugnt samt kul att träffa alla. I skrivande stund jobbar jag, vilket jag även gjort hela sommaren, men planer finns på att köra en period till i London. Ska göra ett försök att söka jobb där, förhoppningsvis går det vägen. Inte oväntat känns det ju lockande att återvända – för en som mig som har hårdrock och fotboll som hörnpelare i livet, samt gärna tar en pint eller flera, finns det knappast någon bättre stad att befinna sig i… Dessutom saknar jag platsen i sig, både stadsdelen Greenwich och London i stort. Det är kort och gott en fascinerande metropol, oavsett vilka intressen man har.

Nedan är lite bilder från Tower of London, universitetet samt promenaden längs Themsen.