Good evening. Då jag nu är tillbaka i Greenwich, London tänkte jag att det kan vara på sin plats att återuppta skrivandet av min s k blogg. Jag bestämde mig ganska tidigt att jag ville komma tillbaka för ännu ett år i denna metropol för att ta del av alla evenemang – det förekommer ju verkligen kontinuerligt sådana som passar mina huvudintressen; läs fotbollmatcher och konserter. Sedan trivdes jag ju också med universitetet och utbildningen, vilket ju var varför jag kom hit från första början (nåja, rock n rollen, pubarna och fotbollen spelade också in, jag skulle ljuga om jag sa annat).

Jag har nu bytt från det avslutande året av Mittuniversitetets Språk Mitt I Europa-program till det tredje året av programmet International Studies vid University of Greenwich, vilket ändå var snarlikt det svenska programmet. För att beskriva det kortfattat läser jag och har läst språk och kultur, i stora drag. Många frågar vad jag ska bli, och ärligt talat är jag inte säker själv. Detta är en bred inriktning och förresten är det inte alltid det går att svara på exakt vilket yrke man kommer att få efter utbildningen när man studerar vid universitet eller högskola; detta brukar vara rätt lönlöst att försöka förklara för folk. För egen del får jag se vad som händer, men nog ska man hitta något. Här i England är det inga som helst problem att få ett arbete enligt vad jag hört, så i värsta fall (jag tror faktiskt att jag vill tillbaka till Sverige efter dessa två år) så får man väl börja jobba på engelsk mark. Men som sagt, jag tror det ordnar sig i Sverige också, och i så fall borde man få ett bättre jobb än som brevbärare åtminstone. Därmed inte sagt att det är ett dåligt jobb -jag har trivts bra och haft mycket kul på posten också - men det kändes väldigt dumt att inte ta chansen och försöka skapa sig en bättre framtid än som postiljon om man nu hade möjlighet och potential till att göra det.

Jag anlände till London i måndags kväll, och det var verkligen kul att återse Claudio och James, som är de två korridorgrannarna som är kvar sedan förra året. De nya i korridoren verkar också väldigt reko, och att tre av dessa är damer skadar ju inte. Har även träffat många andra gamla skolkamrater, och det har redan blivit ett antal pints på diverse pubar:) Dock har det faktiskt varit en stor omställning att komma hit igen, vilket jag inte hade räknat med. Det kändes väldigt skumt de första dagarna att gå omkring här i Greenwich; svårt att förklara, som om man aldrig varit borta men samtidigt en smula overkligt att man nu är här igen. Nu känns det emellertid som att man har kommit in i det hela, och det blir sannolikt än mer så när skolan börjar. Sedan drar ju upptågen med konserter, ölande och fotbollsmatcher igång också så då blir det full fart. Trots att jag rände runt väldigt mycket förra året och hann med mycket kul så har jag sagt till mig själv att detta år ska bli minst lika innehållsrikt. Bara att blåsa på, fill up the drinks…

Samtidigt så var det vemodigt att lämna de därhemma, var ärligt talat ganska jobbigt sista kvällen innan avresan. Sommaren gick ju fort som vanligt och helt plötsligt skulle man fara. Har i alla fall haft mycket skoj den tid jag var hemma och det var väldigt kul att träffa alla. Sommaren började ju på bästa möjliga sätt med Sweden Rock Festival, till vilken jag reste direkt ifrån London. Förutom att festivalen var njutbar i vanlig ordning var det synnerligen trevligt att ha backstage access på årets festival genom att jag skrev för Metal Covenant (kolla in sidan för bövelen: www.metalcovenant.com). Stötte på allehanda rockprofiler och trivdes ypperligt i backstagebaren vilket dock medförde viss minnesförlustJ. Presskonferensen med Ratt var en kul grej, många rock n roll klyschor fyrades av där. Andra höjdpunkter i sommar  var Metal Night i Övik, Iron Maiden på Ullevi samt Metallicas releaseparty-gig i Berlin. Det sistnämnda gick av stapeln för 2 veckor sedan vilket kanske inte räknas till sommaren, men det var ändå förjävla kul. Vi var ett stort svenskgäng som hinkade öl, såg konserten (en annorlunda och bra spelning, också den första i splitternya arenan O2 World) och gick på lite sightseeing (beskådade bl a Brandenburger Tor och Berlinmuren).

Här nedan kommer lite bilder från ovanstående tillställningar. Inkluderad är även den ståtliga St Paul’s Cathedral som jag såg häromdagen när jag och Nisse, en gammal kurskamrat från Härnösand (liksom undertecknad en stor ölbeundrare) som nu anslutit till University of Greenwich, tog båten in till centrum för lite sightseeing.

 

Metallbibliotekarien

29 september 2008 11:45

Gött att du är tillbaka i bloggandet :)

http://www.metallbibliotekarien.blogspot.com

 

Mozzy

1 oktober 2008 16:06

Hehe, tack för det. Blir lite konserter o fotboll detta år också, bara att hålla koll!Läser din blogg också, ska fixa så att man kan kommentera också. Klart är åtminstone att du verkar ha ett schysst jobb:)

 

Sandra

2 oktober 2008 11:18

Attans vad mycket skoj du är ute på. Roligt att läsa om alla upptåg här i bloggen. Keep it upp.. Kram

http://spetsen.bloggagratis.se

 

Metallbibliotekarien

2 oktober 2008 14:07

Japp, det är ett gött jobb till stora delar *skratt*

http://www.metallbibliotekarien.blogspot.com

 

Janne

2 oktober 2008 21:56

Åfaan i London igen :) Ska bli kul och följa dina upptåg.

http://mrgundez.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Precis som sist jag skrev ett inlägg – vilket var längesen – så är anledningen främst att jag ska till London igen, vilket gör att jag vill plita ner lite om den senaste vistelsen i staden, för att på så sätt ”hålla efter” i b...

Nu var det återigen pinsamt länge sedan jag skrev något här, men förutom lathet finns det en naturlig orsak. Dagen efter Nile-konserten lämnade jag nämligen London. Jag ville hem lagom till jul för att vila upp mig lite varför jag hade bokat en hemre...

Min sista konsert på denna senaste London-sejour bevittnade jag för exakt två veckor sedan; det var amerikanska dödsmetallarna Nile som uppträdde på Scala vid Kings Cross. Scala är ett av de mindre spelställena i London och tillika ett jag inte besök...

Söndagens stormatch i Premier League, Liverpool-Arse, hade jag sett fram emot länge. Dels på grund av underhållningen en sån match erbjuder, men också för att det var en viktig match i och med att Liverpool kunde klättra ett par placeringar tack vare...

På fredag kväll begav jag mig norrut till The Forum för att se ett gig med The Quireboys. Dessa engelsmän har under cirka två decennier bjudit på en ytterst välsmakande kompott av rock ´n roll, hårdrock och bluesrock. 1990 kom debuten ”A Bit Of...