Som så ofta har klockat dragit iväg nåt alldeles oerhört när man skriver ett inlägg här. Jag har väldigt mycket skolarbete för tillfället, det är flera grejor som ska lämnas in nästa vecka. Med lite planering ska det väl gå, men man känner stress nu. Har nu faktiskt börjat känna längtan efter att komma hem och få en paus - så mycket vila blir det dock inte, ska jobba på posten och kommunen plus att det lär bli ett antal fester också... Men ska helt klart bli kul att träffa alla, fill up the drinks!

Som jag skrev nån gång tidigare så gör jag emellertid mitt bästa för att varva skolarbetet med nöjesutflykter. Det har ju blivit ett antal konserter och fotbollsmatcher så här långt, utbudet häröver är ju minst sagt omfattande.

I onsdags såg jag Paradise Lost på Carling Academy i Islington. Efter de mediokra italienarna i Novembre klev till sist mina favoriter från nordengland upp på scenen, med muntergöken Nick Holmes (han ser alltid sur ut, men har faktiskt skön, torr humor, vilket han ger prov på ikväll) i spetsen. PL har ju både låtmässigt och stilmässigt (såväl Holmes som Greg Mackintosh har sparat ut manarna igen) tagit ett steg tillbaka mot sina metalrötter. Tyvärr hörs knappt Aaron Aedys kompgitarr, vilket förtar det annars blytunga soundet när Mackintosh lirar slingor eller solon. Märkligt att detta inte åtgärdades, men med ett så grymt starkt låtmaterial som denna kvintett förfogar över kan det förstås inte bli annat än en trivsam kväll trots denna olägenhet. Överraskande nog spelas även gamla örhängen som dunderlåten As I Die samt Gothic, minsann. Höjdpunkten var dock titelspåret från senaste kanonplattan - Requiem. Tunga riff som man säger...

På söndag kan man med lite tur alternativt otur se min nuna i tv-rutan. Då sitter jag nämligen på White Hart Lane för att se mötet mellan de legendariska Kramforspostiljonerna Kenta och Bengans respektive favoritlag: Tottenham och Manchester City:) Svennis kan nog sy ihop nån plan för att få med sig ett bra resultat, Tottenhams försvar har knappast varit stabilt på sistone. Bör bli en välspelad match i alla fall så det ska bli riktigt skoj.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Precis som sist jag skrev ett inlägg – vilket var längesen – så är anledningen främst att jag ska till London igen, vilket gör att jag vill plita ner lite om den senaste vistelsen i staden, för att på så sätt ”hålla efter” i b...

Nu var det återigen pinsamt länge sedan jag skrev något här, men förutom lathet finns det en naturlig orsak. Dagen efter Nile-konserten lämnade jag nämligen London. Jag ville hem lagom till jul för att vila upp mig lite varför jag hade bokat en hemre...

Min sista konsert på denna senaste London-sejour bevittnade jag för exakt två veckor sedan; det var amerikanska dödsmetallarna Nile som uppträdde på Scala vid Kings Cross. Scala är ett av de mindre spelställena i London och tillika ett jag inte besök...

Söndagens stormatch i Premier League, Liverpool-Arse, hade jag sett fram emot länge. Dels på grund av underhållningen en sån match erbjuder, men också för att det var en viktig match i och med att Liverpool kunde klättra ett par placeringar tack vare...

På fredag kväll begav jag mig norrut till The Forum för att se ett gig med The Quireboys. Dessa engelsmän har under cirka två decennier bjudit på en ytterst välsmakande kompott av rock ´n roll, hårdrock och bluesrock. 1990 kom debuten ”A Bit Of...