Här kommer ännu ett – numera sällsynt - inlägg på min Londonblogg. Anledningen till det är att jag för ett par veckor sedan besökte Greenwich igen, för att närvara vid ceremonin för min examen på universitetet där. Slutförde ju studierna i slutet av maj, så det här var mer som en formell tillställning.

Jag hade bokat resan och boende sedan en tid tillbaka, och även fått med mig morsan. Det passade ju bra eftersom hon då skulle få se var jag bott någonstans. Vi anlände sent på lördag kväll, 17:e oktober, till Paddington, där hotellet låg. Seg efter resan var jag tvungen att gå och ta en pint på puben, faktiskt på samma som jag suttit ett halvår tidigare med Fredde och Mia när de hälsade på i London.

På söndag blev det först en tur på affären Primark, där jag var så illa tvungen att införskaffa en kavaj, skjorta och slips; den klädseln skulle man tydligen ha under examensdressen. Sedan blev det en rejäl sightseeing-runda; Big Ben, Westminster Abbey, London Eye, Tower Bridge, Tower of London, Piccadilly Circus, Trafalgar Square med mera. Det var sannerligen inte dåligt gjort att hinna med så mycket, särskilt som störningar på tunnelbanenätet gjorde att det inte var så smidigt som vanligt att ta sig fram överallt.

Efter att ha eskorterat morsan tillbaks till Paddington vände jag österut igen till Greenwich, där jag skulle se Tom och Aaron och deras band The Reckoning. Det var kul att träffa dem plus flera andra kompisar som till exempel Dan, Orhan och Stefan.  Då man hade svårt att slita sig från puben där vi var hann jag på tillbakavägen bara till Bank innan tunnelbanan stängde för dagen; blev således buss resten av vägen och därmed senare i säng.

På måndagen var det så dags för ceremonin. Vi kom i bra tid innan och jag gick för att hämta ut min utstyrsel. Hatten var för liten så jag fick en ny, och slipsen visste jag ju inte hur man knöt så det hjälpte en dam mig med. Till slut var man ekiperad och det kändes ju hyfsat ovant, inte varje dag man har såna kläder. En smula obekväm kände man sig, speciellt som hattjäveln ändå inte satt så bra på min skalle, men man såg nog inte alltför stendum ut ändå faktiskt.

Nu träffade jag ännu flera gamla studiekompisar, och vi satt inne i kyrkan tillsammans; det var ordnat så att studenterna satt program för program. Morsan satt en bit längre bak bland publiken. Det hela inleddes med en massa tal från diverse höga personer vid universitetet, alla elegant utspökade, och sedan fick man gå fram program för program. Man gick upp på ett litet podium en och en, skakade hand med en äldre herre, sedan ner och tog emot en folder bland annat innehållandes diplom och betyg för examen.

Efter att allt avslutats samlades alla i Painted Hall, byggnaden mittemot, där det minglades och bjöds på drinkar. Blev ett vinglas för mig, öl hade de ju inte, men det funkade bra ändå. Köpte även en DVD från tillställningen; de filmade varje ceremoni, men jag har faktiskt inte tittat på den än. Efter att vi lämnat universitetet visade jag morsan runt i Greenwich. Lyckades komma in i min gamla flat, men inte till mitt gamla rum. Blev även en tur genom parken, Royal Observatory och så vidare. Efter en middag på Pizza Express for vi till Harrods, eftersom morsan ville besöka detta förnämliga varuhus. Måndagkvällen blev sedan lugn då vi skulle flyga hem dan efter.

Sammanfattningsvis var detta en mycket trevlig tripp. Ceremonin var annorlunda och kul, och det var roligt att träffa alla kompisar och lärare. Dessutom fick ju morsan se var jag hade bott och studerat, plus att hon fick en grundlig sightseeing-runda. Själv är jag när jag skriver detta tillbaka i London, för hur länge vet jag inte. Skriver mer om det i nästa inlägg, nu ska jag snart fara på konsert, vilken jag också rapporterar om nästa gång.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Precis som sist jag skrev ett inlägg – vilket var längesen – så är anledningen främst att jag ska till London igen, vilket gör att jag vill plita ner lite om den senaste vistelsen i staden, för att på så sätt ”hålla efter” i b...

Nu var det återigen pinsamt länge sedan jag skrev något här, men förutom lathet finns det en naturlig orsak. Dagen efter Nile-konserten lämnade jag nämligen London. Jag ville hem lagom till jul för att vila upp mig lite varför jag hade bokat en hemre...

Min sista konsert på denna senaste London-sejour bevittnade jag för exakt två veckor sedan; det var amerikanska dödsmetallarna Nile som uppträdde på Scala vid Kings Cross. Scala är ett av de mindre spelställena i London och tillika ett jag inte besök...

Söndagens stormatch i Premier League, Liverpool-Arse, hade jag sett fram emot länge. Dels på grund av underhållningen en sån match erbjuder, men också för att det var en viktig match i och med att Liverpool kunde klättra ett par placeringar tack vare...

På fredag kväll begav jag mig norrut till The Forum för att se ett gig med The Quireboys. Dessa engelsmän har under cirka två decennier bjudit på en ytterst välsmakande kompott av rock ´n roll, hårdrock och bluesrock. 1990 kom debuten ”A Bit Of...