Efter måndagens konsert med Queen+Paul Rodgers begav jag mig följande kväll till Camden för en spelning av väldigt motsatt karaktär. I ett par år nu har man kunnat beskåda en stark tillbakamarsch av en av de enligt min mening mest givande och underhållande stilarna inom hårdrock och metal – thrash metal a´ la 80-tal. Hjältar som Exodus och Testament har god vind i seglen igen, och gamla fina konstellationer som t ex Forbidden och Onslaught har inspirerats och återförenats.

Vad som kanske är än mer glädjande är alla nya, lovande band som dykt upp som svampar ur jorden och skapat ny glöd och intresse inom scenen. Många yngre fans har fått upp ögonen för thrash metal, det märker man när man besöker konserter och festivaler.  Exempel på mer namnkunniga unga band som lirar thrash enligt den gamla skolan är Municipal Waste, Evile, Bonded By Blood och Gama Bomb. De två sistnämnda är ute på gemensam turné, och när de kom till London och The Underworld var jag givetvis tvungen att närvara för att få en inblick i thrashens återkomst. Dessutom slank jag in gratis då jag fick ackreditering genom Metal Covenant (recension av spektaklet kommer så småningom).

Först ut var två förband, Londons Savage Messiah samt landsmännen i Sworn Amongst. Båda gjorde bra ifrån sig; tungt, aggressivt och fartfyllt, inga krusiduller. När jag sedan återvände efter påfyllning I baren var det något förvånande Bonded By Blood som klev på scenen. Härstammandes från Los Angeles och troligen det mest kända namnet på lineupen trodde man att dom skulle spela sist, men Gama Bomb har en stor, trogen skara anhängare i England så det var kanske anledningen. Nåväl, dessa latinos från Kalifornien visade omgående var skåpet ska vara beläget. Den med någon kunskap om thrash metal vet/förstår att de tagit sitt namn från det uberklassiska debutalbumet från Exodus. Bara ett sånt drag skapar ju förväntningar, men ikväll hade de gjort Exodus stolta. Jävlar vilket ös! När ljudet dessutom var kanon för att vara The Underworld var detta en våldsam, knivskarp, löjligt tajt thrashattack som det var länge sen jag såg maken till. Sångaren Aladdin eggade publiken längst fram som svarade med en livsfarlig moshpit. Medelåldern I bandet ligger kring 20 år, och om jag inte hörde fel så fyllde trummisen Carlos Cerveza denna kväll 19 år, inte desto mindre piskade han utav bara helvete. Låtmässigt blir det väl en smula enahanda efter ett tag, speciellt bara med ett album att ta låtar från, men en stenbra spelning ändå. Och sällan har en cover som extranummer varit lika given som… gissa…. Exodus´ Bonded By Blood.

Om det var ett jävla röj under BBB så skulle det faktiskt komma att överträffas under Gama Bomb. Såg ett par låtar när de agerade förband till just Exodus i April, och märkte redan då att Irländarna är en underhållande liveakt som får publiken med sig. Sångaren Philly Byrne är en skojfrisk filur och kombinerat med de medryckande, energiska låtarna – dessutom ofta med lättsamma texter om seriefigurer och actionhjältar – skapas en avslappnad och familjär  men samtidigt energisk och partypräglad stämning. Intensiv moshpit under stänkare som den finurligt betitlade Thrashoholic, och på slutet invaderades scenen totalt av exalterade thrashers vilket följdes av mass-stagediving. Briljant. Det är något speciellt med denna typ av metal, adrenalinet den genererar. Fuckin love it.

Detta var en kul kväll, och det var också trevligt att återse The Underworld igen. Det är en enkel, stenskön lokal som andas rock n roll och metal, och det blir en cool atmosfär med besökare som har ett genuint intresse för musiken. Kände igen många ansikten från tidigare och stiftade bekantskap med två snubbar jag inte träffat förut; blev bjuden på Jägermeister-shot, trevlig gest. När jag skriver detta ser jag att inga mindre än Napalm Death nu lagts till i listan för kommande spelningar; jubel i min lilla boning! Ska dessutom se Municipal Waste i December. Dessa två gig borgar ju sannerligen för liknande ös…

I morse klev jag upp för att boka biljett till AC/DC:s spelning i O2 i April, men där gick man inte oväntat bet. Har ännu inte sett något uttalande om hur snabbt biljetterna försvann, men det var åtminstone slutsålt efter 10 minuter att döma av mina många försök. Och lyssna här: då släpptes helt plötsligt biljetter till en andra konsert två dagar senare, alltså precis efter att biljetterna tagit slut till den första! Har aldrig varit med om detta tillvägagångssätt, helt osannolikt, men Ticketmaster var väl förberedda. Den andra konserten sålde slut lika fort…Läser nu på Blabbermouth att en annan konsert, den i Dublin, sålde slut på 3(!) minuter. Hade förstås velat se AC/DC - där kan vi prata om underhållande liveband - men är nu väldigt glad att man åtminstone fick se dem en gång, 2000 var året.

Samtidigt var det nästan bra på ett vis att det blev som det blev: det blir ju dyrt att beställa biljetter till höger och vänster. Även om jag försöker bevittna så många jag bara kan – finns inga alternativ för herr Mozzy, punkt slut - så får man tänka på ekonomin också. Snart släpps dock biljetterna till Metallica i England, så där blir det ju ett par plåtar. Och förra veckan beställde jag fyra stycken till Priest Feast på Wembley Arena I Februari. Får då nämligen besök av tre långhåriga kanaljer från Kramfors. Förutom Priest Feast – bestående av Judas Priest, Megadeth och Testament; tämligen respektabel uppställning minsann…. – så ska vi se Overkill och Metal Church på The Underworld. Blir en ytterst gemytlig helg: dessutom förmodade besök på ett antal pubar, metalklubbar och antagligen fotboll i form av Fulham-West Bromwich.

Bilder jag snott från nätet nedan: Gama Bombs vokalist Philly, Bonded By Blood samt flyer för Priest Feast