Som brukligt är när läsåret är slut så har det blivit ett rikligt dryckesintag på sistone. Det är väldigt skönt att vara fri från alla åtaganden, och speciellt när vädret är som det är nu. I fredags hade vi en liten avslutning för vårt program på gräsmattan utanför universitetet. Inte oväntat hamnade jag, Aaron och Tom på puben efteråt, där vi avnjöt några kalla i solen, underbart. Vid det laget var det för sent att ta det lugnt så det blev samma pub även på kvällen. På lördagen blev det först ett besök i parken – som var smockfull av folk i kanonvädret – och sedan på kvällen fest hos några brudar i klassen.

Det var jag, Tom, hans tjej Iris, Maija och Simon som tog en promenad dit bort. Dessförinnan hade jag hunnit med att avsluta Smirnoff-flaskan som stått här hemma ett tag; att dricka det eldvattnet rent var inte vidare njutbart men bra för att komma igång. Det var en mycket trevlig fest med många kompisar och bekanta och bra folk i övrigt. Det var några som man kanske såg för sista gången så det emellertid mindre roligt. Igår var jag förvånansvärt pigg så det blev ett par timmar i parken då också. Greenwich Park är verkligen fantastisk, suveränt att ha bott ett stenkast därifrån får man säga.

Nu blir det lugnt med alkoholen ett par dar innan Sweden Rock Festival brakar igång. Denna ser jag förstås fram emot nåt oerhört; utöver den fenomenala festivalen i sig ser jag fram emot att träffa alla rockbröder – och systrar. Det blir dock ett par pints ikväll då jag ser Forbidden i Camden. Dessa thrashare spelar ju på SRF men krockar då med Electric Boys vilka jag tänkte se då; följaktligen var det synnerligen behändigt att de spelar här ikväll. Innan det tänkte jag gå på lite sightseeing i centrala London, det var längesen och det är ju flera sevärdheter som man inte sett ännu.

Till sist ska jag också bekänna att jag blev mäkta nöjd i onsdags och även då sänkte åtskilliga glas. Anledningen var förstås Barcelonas vinst i Champions League-finalen, eller kanske snarare Manures förlust. Hur som helst, Barcas vinst var sååå jävla underbar, dels pga att man slapp se de dryga asen i Manure jubla, dels för att Barca fick utdelning för sin fantastiska fotboll. Manure började ju bäst men sen dominerade spanjorerna totalt. Sägas ska att rödnäsan Ferguson och hans spelare var stora i förlustens stund och medgav att deras motståndare var bättre – det ska dom ha en eloge för. Denna säsong har Barcelona varit Europas bästa lag, så är det bara.

Det råder ingen tvekan att i spelet med boll, och när det gäller skicklighet med bollen, är Barcelona världens bästa fotbollslag. Eftersom fotboll i grund och botten, vilket är självklart i och med namnet på sporten, handlar om hur duktiga spelarna är med bollen var det härligt att se att de som behärskar det bäst fick belöning för detta. Som Ferguson sa efteråt kan spelare som Xavi, Iniesta och Messi – tre makalöst skickliga fotbollsspelare vilka det är ett privilegium att skåda – hålla i bollen hela kvällen om de så behagar.. Eftersom jag alltid älskat passningsspel – det har alltid varit den del i sporten som jag uppskattar mest, både när jag ser på fotboll och spelar fotboll – så är det en ren fröjd att se Barcelona rulla runt bollen till varandra, med ruggig bollkontroll.

Nu finns det ju alltid såna enögda, negativa personer som resonerar ungefär så här om bollskickliga lag som Barcelona: ”ääääh, de bara rullar ju runt bollen, det händer ju ingenting, öööööhh...”. Eh, om så vore fallet, hur ska man då förklara att Barcelona i år gjorde 105 (!) mål på 38 ligamatcher, samt 36 (!) mål på 15 matcher i Champions League? Det är svårt att hitta ett lag som är mer offensivt inriktat än dem, och en sådan inställning ska förstås premieras. Helt klart är också är att det är en stor fördel att hålla bollen inom laget istället för att jaga den – detta fick Manure verkligen erfara i onsdags. Om man inte har bollen är det ju förstås fullständigt omöjligt att skapa någonting.

Det ska dock också sägas att Barcelona är oerhört starkt som lag, även defensivt; det var imponerande i finalen att se hur även tekniker som de nämnda ovan offrade sig och vann tillbaka bollen. De brann verkligen för att vinna, så det är långt ifrån ett enbart tekniskt lag detta; de är tvärtom närapå kompletta. En nyckel är även att de ständigt löper och gör sig spelbara, samt pressar motståndaren. Stort grattis till Barcelona, tack för uppvisningen!

 

Ullis

1 juni 2009 18:48

Du skriver så bra att det känns som om att man varit med själv. :) Hoppas att jag känner så när du berättar om SRF också - det är så surt att sitta här hemma och veta vad som pågår längst ner i Sverige. Rock on

 

Mozzy

3 juni 2009 02:01

Ah, men tack så mycket Ullis! Väldigt tråkigt att du inte kunde fara... Jag ska försöka leverera en rapport om minnet tillåter:) Ha det bäst!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Precis som sist jag skrev ett inlägg – vilket var längesen – så är anledningen främst att jag ska till London igen, vilket gör att jag vill plita ner lite om den senaste vistelsen i staden, för att på så sätt ”hålla efter” i b...

Nu var det återigen pinsamt länge sedan jag skrev något här, men förutom lathet finns det en naturlig orsak. Dagen efter Nile-konserten lämnade jag nämligen London. Jag ville hem lagom till jul för att vila upp mig lite varför jag hade bokat en hemre...

Min sista konsert på denna senaste London-sejour bevittnade jag för exakt två veckor sedan; det var amerikanska dödsmetallarna Nile som uppträdde på Scala vid Kings Cross. Scala är ett av de mindre spelställena i London och tillika ett jag inte besök...

Söndagens stormatch i Premier League, Liverpool-Arse, hade jag sett fram emot länge. Dels på grund av underhållningen en sån match erbjuder, men också för att det var en viktig match i och med att Liverpool kunde klättra ett par placeringar tack vare...

På fredag kväll begav jag mig norrut till The Forum för att se ett gig med The Quireboys. Dessa engelsmän har under cirka två decennier bjudit på en ytterst välsmakande kompott av rock ´n roll, hårdrock och bluesrock. 1990 kom debuten ”A Bit Of...